Prof. Thomas H. Lee
Howard Swain, pensionerad RF designer från Hewlett-Packard
David Leeson, pensionerad RF designer från California Microwave
Ali Hajimiri (TA)
Derek Shaeffer (TA)
Kurskompendium som täckte kursen väl samt utdelade föreläsningsanteckningar.
Combination lecture/lab emphasizing the lab. Techniques in the 1MHz-1GHz range useful in designing and measuring oscillators, amplifiers, and mixers. Basic high frequency measurement techniques including s-parameter measurements. Two lectures, one lab per week.
God förståelse av transmissionsledningar och Smith charts. I praktiken droppades dessa krav och EE314 blev förkunskaskrav. Både teori för transmissionsledningar och Smith charts gicks igenom under kursens gång.
Två per vecka. De hölls omväxlande av Tom Lee, Howard Swain, David Leeson samt TA:arna. Toms föreläsningar var som vanligt mycket bra, men Swain och Leeson hade en förmåga att lämna huvuddelen av studenterna långt efter sig. Delvis berodde nog detta på att ena TA:n (Derek) hängde med och ställde intelligenta frågor hela tiden. Att resten av studenterna inte alls var med på noterna insågs inte. I alla fall så gick det rätt bra att inhämta kunskaperna på egen hand efter de försläsningar som inte gav något.
Trots denna kritik så var föreläsningarna i genomsnitt givande.
Office hours, varav en del i labbet.
Kursen var i huvudsak en hands-on lab kurs. Man jobbade i grupper om två med ca en lab per vecka. Det lilla labbet var mycket väl utrustat med bl a en Time Domain Reflectometer, två nätverksanalysatorer med plottrar (har LiTH en enda?), spektrumanalysator, frekvensgeneratorer, brusmätningsinstrument, mm. På labbarna fick man löda ihop sina egna kretsar på kretskortslaminat där man tejpade på ett mönster av microstripledningar på ena sidan medan den andra fungerade som jordplan. Exempel på labbar är:
Labbarna redovisades med skriftlig rapport som skulle in veckan efter labben. Det här var det kursmoment som gav mest (det ska väl vara så i en labkurs?). Uppgifterna var väldigt fritt formulerade, oftast utan självklara lösningar -- så långt från fylleri labbar man kan komma. I fallet med oscillatorn så hade t ex den labben aldrig givits förut och kursledningen hade inte verifierat att det gick att bygga en oscillator med de givna specifikationerna med de komponenter som fanns tillgängliga.
Pga den begränsning som labbet utgjorde (bara en grupp i taget kunde jobba där) så samarbetade man i grupper om två, trots att platserna på kursen var begränsade till 20 studenter. En så liten kurs gör naturligtvis att kontakten med kursledningen blir bättre och flexiblare (speciellt om Tom Lee är professor). Något straff för sen inlämning tror jag ingen grupp fick (även om en del tydligen var väldigt sena).
Nej.
Nej, men man hade en avslutande diskussion med ena TA:n där bl a resultat på labbarna diskuterades. Hade i praktiken inget med betygsättningen att göra.
Det var annonserat att det skulle bli ett fritt valt projekt i slutet av kursen, men pga att quartern tog slut för kursen blev det aldrig något av det... Tur var det, fär jag hade absolut ingen tid över i slutet av quartern.
Det här är en kurs som jag rekommenderar starkt till de som är åtminstone lite intresserade av praktisk RF-elektronik. I Linköping finns inte chansen att läsa något liknande och den praktiska inriktningen med äkta RF veteraner man kan fråga om råd gör att man lär sig saker som man knappast heller kan läsa sig till i böcker. Att klassen sedan är liten och Tom Lee är professor gör inte saken sämre.